Saknar så mycket. Saknar våren. Saknar solsken och ljusa dagar. Saknar värme. Saknar glädjen och lyckan jag hade den här dagen bilden togs. Saknar att jobba. Saknar vissa personer. Saknar min positivitet och härliga energi som jag just nu känner är sååå långt borta.
Har varit sjuk i 1 ½ vecka och det suger ju verkligen getdase. Idag hade jag tid på vårdcentralen och fick jättebra hjälp och är så tacksam! Så nu är jag sjukskriven, så på måndag ( julafton) börjar jag jobba igen. Har ju legat isolerad i en och en halv vecka nu och jag känner hur man är nära på bristningsgränsen. Så idag gick jag på min fransförlägningstid hos världens bästa Carro och nu känner jag mig som en pangbrud!
Så imorgon kommer Sarah hit och äter mysig frukost och pluggar med mig. Vid lunch kommer några cylindameckare och ska fixa vår tvättmaskin och på eftermiddagen/kvällen blir det att handla mat inför den 23:e då båda våra familjer kommer hit så man lär ju vilja bjuda på annat än colakakor, haha.
Det är nu det är veckan innan julafton. Alltså betyder det att för sådana människor som är som jag dvs. sistaminutenmänniska har en ganska tuff vecka. Alla julklappar som är kvar. Julfix. Matlagning. Handling. Jobb. Plugg. Men nu är det ny vecka och ny friska tag så kommer detta gå utmärkt! Peace!
Det är dålig kvalitet på bilden, men den här bilden är bland dom bästa bilderna enligt mig från hela Kroatien resan. Anledning? Jo, för den här bilden är inte bara en suddig bild, på en random plats med en random person utan den här bilden summerar hela vår resa på något märkligt sätt. Kvällen den här bilden togs på hängde vi med några störtsköna typer. Vi bestämde oss för att varje shot som skulle förtäras skulle ske genom 1 meters sugrör. Alla tittade och bara skrattade och vi skrattade och stämningen var på topp. Musiken var bättre än vanligt och drinkarna godare än vanligt. Kanske hade det att göra med att man var utomlands, hade härliga människor runt omkring sig, semester och livskvaliten kunde inte vara bättre. Kvällen avrundades med nattdopp i Medelhavet. Jag och Sarah. Ensamma. Kvällen avslutades med promenad hem, sjungandes på Westlife`s “Im flying without wings” , brunbrända ben, barfota och jävligt nöjda med livet! Kroatien levererar.
Började med lite heshest i tisdags. Fortsatte plugga, jobba och ladda inför en grym helg som komma skulle. Men icke. I fredags vaknade jag med feber, min kropp bestod inte längre av 75% vatten, utan snarare 75% snor (intressant info, i know) och jag insåg ju att det blir inget julbord med mitt underbara jobb ikväll. Så jag och Ottosson bunkrade upp inför en lugn hemmakväll så jag skulle kunna gå med Fredriks jobb på lördagen. Nej, men “någon” tyckte inte att jag skulle få något julbord i år! Jag låg däckad fram från fredag runt 23-tiden till lördag vid 23-tiden. Inte ett dugg bitter. Så då tänkte jag, men nu kommer jag kunna gå på glöggminglet på söndagen. Nej det skulle jag inte heller. Så när Fredrik kom hem söndag vid lunch och började berätta om sitt underbara julbord, att dom gått ut och festat med Hasse Bronten och bara haft jävligt kul allmänt så sa jag inte ett dugg vänligt, snarare jävligt bitchigt och i en väldigt gäll och galen ton: ” Ja, men RUBB IT IN MY FACE GÖR DET!!!” Varav det följdes av att sovrumsdörren smälldes igen och jag gapar igen inte ett dugg trevligt: ” LÅT MIG VAAAA! “. Ja, där har vi ett lysande exempel på Caroline 5 år.
Fred skipades senare och vi fick till en taco/film/myskväll.
Johansson's Blog 